Hem

Om min blogg


Eva Skoog, legitimerad dietist, Unilever.

• Eva; många skolor som tror att de följer råden från SLV tror att Lätta är ett nyckelhålsmärkt lättmargarin, men det är ju inte sant. Varför kan ni inte se till att göra det nyckelhålsmärkt? När de nya reglerna för nyckelhålsmärkning kom 2005 ändrades villkoren för matfett. Tidigare var kravet högst 41 % fett. Nu är det dessutom krav på högst 1/3 mättat fett, samt högst 0,5 g natrium (sedan 2008, är ca 1,2 g salt). När de nya villkoren lanserades gjorde vi bedömningen att Lätta var ett sådan känt varumärke, att alla redan visste att det var ett lättmargarin. Samtidigt hade och har vi andra produkter som är nyckelhålsmärkta, som Becel lätt matfett, Mini Lätta med yoghurt, samt Milda Lätt 40 %. Vi hade och har alltså redan tre produkter med nyckelhålsmärkning. Vi kan därmed med råge tillgodose marknadens önskemål om ett nyckelhålsmärkt alternativ för smörgåsen. Men vi är naturligtvis mycket positiva till möjligheten att i framtiden även kunna märka Lätta med nyckelhålet, och det är något vi utvärderar, men det är flera hänsyn som måste tas.

• Eva, på er hemsida står det att Lätta är “smakrikt”. Vad tycker du själv att Lätta smakar? Lätta är väldigt gott, det smakar friskt och fräscht. Innehållet av lite filmjölk i Lätta ger Lätta en smak som är precis lagom syrlig, och det ger också en väldigt fyllig smak. Det är svårt att tro att det är ett lättmargarin som smakar så mycket!

• När jag träffade jordbruksministern frågade jag om han väljer Bregott eller Lätta på mackan, då svarade han Smör! Har du en kort kommentar till det? Var och en gör naturligtvis sitt eget val av matfett, baserat på personliga preferenser, på ett aktivt hälsoval, eller helt enkelt av gammal vana. Smör innehåller mycket fett, och dessutom mest mättat fett, som ur hälsosynpunkt inte är så bra. Jag skulle nog vilja tipsa honom att använda ett lättmargarin!

• Hur har Lätta och Milda produktutvecklats genom åren – och då tänker jag på innehållet, själva recepturen. Lätta har varit ganska oförändrad under åren, men lite har hänt. Redan i mitten av 90-talet slutade vi använda delvis härdat fett som ingrediens, så ända sedan dess finns det inget transfett i Lätta. Vi har också ersatt gelatin med stärkelse. Stärkelsen hjälper till att binda vattnet. Från början, på 40-talet(!), fanns Milda endast som mat- och bakmargarin. På den tiden ingick det en del animaliskt fett i Milda, det kunde vara både talg och ister. Sedan flera år tillbaka ingår det endast vegetabiliska oljor och fett i Milda margarin. Vi har sänkt salthalten, och vi har förbättrat smaken. Även i Milda har vi tagit bort allt delvis härdat fett, det skedde i mitten av 90-talet. Sedan har vi framför allt utvecklat nya produkter under varumärket Milda. Idag har vi både flytande margarin och smörgåsmargarin. I konsumentledet har vi också Milda Mat och Visp och Vanilj, som används som olika gräddprodukter.

• Varför måste Lätta innehålla så mycket vatten? Tanken med ett lättmargarin är ha en produkt med lägre fetthalt, för att få ett lägre energiinnehåll. Fett innehåller ju mycket energi. Om man halverar mängden fett i ett margarin, från t ex 80 gram till 40 gram, så måste fettet ersättas med något annat, och då blir det vatten eller en blandning av vatten och mjölk. Efterfrågan på lättmargarin ökade framför allt under 80-90-talet. Idag rekomenderar Livsmedelsverket vuxna att använda lättmargarin, gärna nyckelhålsmärkt.

• Hur beroende är ni på Unilever av att Livsmedelsverket rekommenderar Lätta och andra lättare motsvarigheter till skolbarnen? Vi är inte så beroende av att Livsmedelsverket specifikt rekommenderar lättmargarin till skolbarnen, även om vi tycker att det är bra. Vi har en bred produktportfölj med margarin med olika fetthalter. Så om Livsmedelsverket rekommenderar högre fetthalter så har vi t ex både Milda smörgås och Becel Gold att erbjuda. Det som påverkar oss mest är vilken fettkvalitet Livsmedelsverket rekommenderar. Nu rekommenderas begränsat med mättat fett, och då passar våra margariner mycket bra.

• Vad gör Lätta till en billigare produkt än Bregott och vilken av ingredienserna i Lätta är de mest kostsamma? Lätta är billigare än Bregott av två olika anledningar. Den första är att Lätta har ett lägre innehåll av fett, och det är fettråvaran som är den ingrediens som kostar mest. Den andra anledningen till att Lätta är billigare, är att de vegetabiliska oljorna som finns i Lätta är billigare än det animaliska mjölkfettet som finns i Bregott.

• Hur har er försäljning av Lätta utvecklats genom åren? Lätta är ett av Sveriges mest populära lättmargariner. Under de senaste åren har vi dock sett en trend att många efterfrågar fetare varianter. Det finns en myt om att lättprodukter är “onaturliga” och att det är bättre med fetare produkter. Ur ett folkhälsoperspektiv är detta olyckligt. Vi märker av denna trend i vår försäljning till dagligvaruhandeln där fler efterfrågar fetare produkter. Där har vi från Unilever bra alternativ att erbjuda, t.ex. Becel Gold och Milda smörgås, som båda innehåller mer omättat än mättat fett.
Till skolorna ser vi inte någon större förändring, där efterfrågas fortfarande i hög utsträckning lättmargarin, som är det som Livsmedelsverket rekommenderar.

• Vi svenskar blir allt mer skeptiska mot auktoriteter som Livsmedelsverket och även mot er i livsmedelsindustrin; hur påverkar det Unilever? Vi har fullt förtroende för Livsmedelsverket, som har den senaste kunskapen och expertisen inom livsmedelsområdet. Att följa deras råd och rekommendationer är mycket viktigt för oss. Att konsumenter är mer ifrågasättande när det gäller mat och livsmedel är en sporre för oss på Unilever. Vi ställer höga krav på oss själva och det är en utmaning att snabbt kunna svara på frågor och önskelmål från våra kunder. Som ett stort internationellt företag har vi också stor kunskap om våra livsmedel, som vi gärna delar med oss av. Vi lägger därför mycket tid på utbildning och på att vara mycket tydliga i vår kommunikation.

• Vilken är er storsäljare till svenska skolor? Vi säljer mycket buljong till skolorna. Sortimentet är brett och inkluderar pastabuljong såväl som pulverbuljong. Framför allt är det våra lågsalta buljonger som många kunder sätter extra stort värde på. Eftersom buljongen inte är synlig i maten som serveras, kanske man kan tycka att det är en oviktig produkt. Men en bra buljong bidrar med mycket smak och fylllighet. Andra storsäljare är Lätta och Milda margarin.

• Vilken är den största utmaningen för svensk skolmat idag, enligt dig? En stor utmaning är att servera näringsriktig mat som samtidigt är god och lockande att äta. Det är viktigt att höja statusen för vår skolmat. Både att arbetet med att laga maten är rätt värdesatt, men även att eleverna förstår vikten av att äta sin skollunch. Utmaningen för oss ligger i att kunna erbjuda produkter som förutom att vara goda och funktionella, också möter olika krav och önskemål avseende innehåll, ingredienser och förpackningar som våra kunder har.


7 svar pa “Eva Skoog, legitimerad dietist, Unilever.”

  1. johan says:
    2010/01/26 at 14:39

    Hej!

    Tycker det är helt galet att ge barn som växer lättmargarin eller lätta. Som alla vet så mättar fett otroligt bra, och man är mätt länge pga ett bra G.I. Ta t.ex en fet gräddsås och en vattnig gjord på lättgrädde. Den första kan man inte äta lika mycket av, pga fettet mättar. Man tar ofta mer sås när den är gjord på lättprodukter och det samma gäller margarin och lätta om man jämför med bregott. Alltså får man inte i sig så mycket mindre fett av att äta lätta samt att man blir hungrig fortare och ofta stoppar i sig något sött eller, speciellt yngre och barn. Lätta som Eva säger består till stor andel vatten. Om vi säger att du skulle byta ut maten mot bara vatten, du skulle bli mätt snabbt av att dricka mycket vatten men du får inte någon energi och blir fort “tvärhungrig” och stoppar i dig något som går fort. Det finns faktiskt studier gjorda på att just de som äter lättprodukter får tom i sig mer kalorier än de som äter riktigt fett pga att de äter större portioner, de blir snabbare hungrig igen och de äter och är oftare sötsugna. Så att lightprodukter är bra finns kan jag inte hålla med om. Sen att det igta tillsätts konstgjorda sötningsmedel i lightprodukter är ju en annan sak som inte är bra. Även vitaminer tillsätts ju i tex lätt och mellan mjölk pga att det inte blir några kvar som i norman standardmjölk . Många vet ju inte heller att kroppen har mycket mycket svårare att ta upp vitaminer som är tillsatta och gjord på konstgjord väg. Ta t.ex de som lider av järnbrist och måste äta järntabletter, de har kroppen mycket svårare att ta upp än livsmedel som innehåller mycket järn och man måste äta ganska stora doser järntabletter och som följd får många problem med magen. Detta är bara ett exempel men det är det inte många som tänker på att ligtprodukter och produkter som är processade hårt inte har så mycket vitaminer och mineraler så man måste tillsätta det i efterhand.

    Ha det bra och forsätt göra det du gör, för det gör skillnad

    /Johan

  2. Bengt Ingerstam says:
    2010/01/30 at 19:43

    Intressant att Ewa Skoog har synpunkter på hur man gör “mat” billigare. Men därmed inga synpunkter på kvalitet. Billigare oljor, ja men vilka? Hon nämner inte tillsatsen 60% vatten, som ju är gratis men inte ger någon näring. Då kan ju barnen helt gå över till vatten och även ersätta mjölken, så kostar det mindre att ge dem “skolmat”.

    Jag tycker man ska vara ärlig och tala om att LÄTTA kostar c:a 20% mer än smör, räknat på fettinnehållet. Ja manipulation är inget nytt, Jesus gjorde vin av vatten (men han sålde det inte). Unilever använder vatten för att göra smörgåsklister och tar bra betalt för det.

  3. Jenny says:
    2010/02/08 at 10:27

    Hej,

    Jag blir helt förtvivlad när jag läser intervjun med dietisten på Unilever.
    För det första skulle jag vilja veta vad hon säger om tillverkningsprocessen för margarin och Lätta? Eftersom båda produkterna bygger på vegetabiliska oljor, som ju är i rinnande form när den utvinns, så måste ju oljan rimligtvis utsättas för någon form av kemisk process för att bli fast och få samma konsistens som riktigt smör. Den här processen vet jag är inte särskilt trevlig, utan snarar riktigt otäck!! Bla ingår nickelspån som katalysator för att få oljan att bli fast!
    Varför ska vi konsumenter luras att betala för en produkt som vi människor inte är gjorda att äta och som dessutom innehåller en rad andra ämnen som inte är bra samt betala för vatten!

    Det måste ju vara bekvämt att kunna luta sig tillbaka på livsmedlesverkets föråldrade kostråd, det gynnar ju dem i allra högsta grad. Det kommer fler och fler studier som visar att det mättade fettet inte är farligt, snarare det fettet vi ska äta för att må bra. Sedan lättmargariner och lättprodukter introducerades i våra mataffärer, så har ju folks hälsa blivit mycket sämre. Vi blir fetare, mer allergiska, fler diabetiker och drabbas av mer vardagsohälsa.
    Så hennes svar att de inte är beroende av livsmedelsverkets råd tror jag inte ett dugg på. Tyvärr hänvisar ju de flesta skolkök idag till just dessa råd!! Vilket ju i sig är en katastrof.

    Dessutom har vi en annan aspekt med margariner som utvinns av de vegetabilika oljorna och det är förhållandet mellan Omega 6 och Omega 3. De flest människor idag får i sig alldeles för mycket Omega 6 via just margariner och vegetabiliska oljor. Tyvärr har Omega 6 en inflammatorisk påverkar på våra kroppar och det gör att vi drabbas av många sjukdomar på grund av detta. Vi behöver ha ett 1:1 förhållande mellan Omega 3 och 6, men som det ser ut idag så är det snarare 1:15!!

    Hur kan man som utbildad diestist mena att det är bättre att äta en onaturlig produkt som funnits i 30 år, när man kan välja en som är naturlig och innehåller endast de ämnen som ett smör ska innehålla.

    Det är i allra högsta grad en mycket viktig diskussion om våra fetter som pågår och jag som enskild förälder och Lic. Kostrådgivare kommer att fortsätta min kamp mot det onaturliga fettet.

    Det är en bra sak du gör!
    Fortätt granska de svenska skolorna med ett kritiskt öga.

    / Jenny

    Vi har ett stor

  4. Eva Skoog says:
    2010/02/10 at 09:21

    Hej Jenny!
    Tyvärr råder det en hel del missuppfattningar om margarin. Jag är glad att du skriver om detta för det ger mig möjlighet att reda ut en del felaktigheter. Du kommer med många påståenden, och jag bemöter några av dem här i punktform, för tydlighetens skull.
    - Margarin innehåller vegetabilisk olja. Oljan förädlas på precis samma sätt som andra oljor som används i livsmedel, som i t ex majonnäs, Bregott, rapsolja man köper i glasflaska i butik. Olja till margarin behandlas/renas inte annorlunda än andra oljor.
    - Margarin blir fast för att vi blandar flytande oljor med mer fasta fettråvaror.
    - Nickel kan användas när man gör ett fett fastare, vid så kallad härdning. Det är samma process som sker i kon då de omvandlar mjukt omättat fett till fast fett. Korna använder enzymer till detta (och korna bildar då också en del transfettsyror). Sedan mitten av 90-talet använder vi inte något delvis härdat fett i våra margariner.
    - Livsmedelsverkets näringsrekommendationer och kostråd baseras på samtliga aktuella vetenskapliga rön. Alla studier granskas och rekommendationerna revideras regelbundet. Revideringen pågår just nu, de nya rekommendationerna kommer att vara klara 2012. Nuvarande rekommendationer överensstämmer mycket väl med Världshälsoorganisationens råd (WHO), som också betonar vikten av att minska på mättat fett till förmån för omättat fett.
    - Lättmargarin har funnits sedan 70-talet, det finns dock inte något direkt samband mellan det och ökad ohälsa. Ökad ohälsa beror på att vi äter mer (både av fett och av socker) vilket ger ett högre energiintag. Vi rör oss också allt mindre vilket, också påverkar vår hälsa negativt.
    - Intaget av fleromättat fett, både omega-3 och omega-6 är i underkant i Sverige. Amerikanska hjärtläkare (American Heart Association) rekommenderar omega-6 eftersom det minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Senaste rön tyder på att det inte är kvoten som är viktigast, utan det totala intaget av fleromättade fettsyror, som i Sverige alltså ligger i underkant.
    - Margarin har tillverkats i över 140 år.

    Som förälder vill man naturligtvis sina barns bästa. Men att servera det som innehåller allra mest mättat fett, är att göra sina barn en björntjänst, med det vetenskapliga underlag som finns idag. Jag är inte någon fanatisk motståndare till smör, är själv uppväxt på en gård med mjölkkor, men ur hälsosynpunkt är det inte det mest hälsosamma valet av matfett. Då är margarin och lättmargarin bättre alternativ.
    Jag håller med dig om att diskussion om mat, om fett och om hälsa är mycket viktig. Men det är också viktigt att hålla sig till vetenskapen. Som medlem av Dietisternas Riksförbund och som legitimerad av Socialstyrelsen ställs höga kvalitetskrav och vi följer också etiska regler, detta oavsett om dietisten är anställd inom sjukvården eller på ett livsmedelsföretag.
    Slutligen, kan vi båda bidra till en bättre hälsa är det bra, men information bör baseras på fakta och vetenskap – inte på rykten, myter och okunskap.
    Eva Skoog

  5. Marie says:
    2010/02/11 at 10:28

    Jag har följt er diskussion angående matfetter och vill gärna göra ett inlägg. För ca 8 år sedan använde jag bara Lätta som bordsmargarin och stekte och bakade med Milda, jag åt lättfil eller lättyoughurt och drack lättmjölk. Efter att jag varit på hälsoundersökining, där jag får reda på värden på onda och goda blodfetter samt korestorol, slutade jag med alla lättprodukter och margarinprodukter. Istället började jag steka i smör och olivolja, använda bregott på brödet, drack mellanmjölk och åt vanlig 3% fil eller youghurt. Annars har jag alltid levt ungefär lika dant med mycket frukt och grönsaker, jag har alltid rört på mig ganska mycket. Efter att jag gjort denna förändring i min kost kom jag två år senare tillbaka på hälsokontroll och mina värden hade blivit avsevärt bättre. De dåliga blodfetterna hade minska de goda hade ökat och kolestorol värdena blivit bättre. Det var tom så att läkaren var förvånad över hur bra värden jag hade. Sedan har mina värden hållt sig på denna ovanligt bra nivå, som jag enligt läkarna har gällande blodfetterna och kolestorolet. Jag kommer inte att gå tillbaka till min gamla kost och riskera försämrade värden!

  6. Eva Skoog says:
    2010/02/13 at 12:56

    Hej Marie!
    Jag är förvånad över att du bestämde dig för att öka på mättat fett och minska på omättat fett när du fick höra att du hade höga kolesterolvärden. Det är inga råd som ges av vården idag, det är tvärt emot alla rekommendationer (Läkemedelsverket, riktlinjer för behandling av höga blodfetter, samt internationella rekommendationer, bl.a. från American Heart Association).
    Jag har arbetat som dietist på sjukhus i många år, särskilt med behandling av personer med höga kolesterolvärden. När patienterna kom in med höga värden fick de berätta om sina vanliga matvanor, dessa näringsvärdesberäknades. De fick sedan främst råd om att förändra fettkvaliteten, det vill säga minska på mättat och öka andelen omättat fett genom att välja mjuka och flytande margariner, äta mer fisk, samt vara försiktiga med mättat fett, som t ex feta mejeriprodukter, som smör, grädde och fet mjölk/yoghurt. Jag har sett otaliga gånger hur kolesterolvärdena sänkts dramatiskt med dessa råd, som alltså baseras på nationella och internationella riktlinjer.
    Självklart är jag glad för din skull att du sänkt dina värden, även om du inte anger några specifika värden, eller hur mycket du sänkt dina värden. Dina värden hade dock förmodligen varit ännu bättre om du inte ökat ditt intag av mättat fett!

  7. Marie says:
    2010/02/16 at 09:44

    Vill bara återkomma med att jag aldrig har haft några höga kolestorol värden men att de har blivit ännu lägre när jag bytte ut light och lätta produkterna. Enligt läkarna har jag ovanligt bra värden tom så att de blir förvånade!



Kommentera

Click here to cancel reply.


Kategorier

  • De som bestämmer
  • Kockarna
  • Kostcheferna
  • Matfabrikerna
  • Provade skolkök
  • Uncategorized

Senaste inlägg

  • Nr 86: Kungsmadskolan, Växjö.
  • Nr 85: Ulriksbergsskolan, Växjö.
  • Nr 84: Tunaskolan, Lund.
  • Nr 83: St Petri Skola, Malmö.
  • Nu kör vi igen!
  • Sommarlov!
  • Nr 82: Snyggatorpsskolan, Klippan.
  • Nr 81: Ljungbyhedsskolan, Ljungbyhed.
  • Nr 80: Djäkneskolan, Skara.
  • Nr 79: Billingskolan, Skövde.

Kommenterat

  • eva:att du gör ett bra jobb vet vi
  • Eustace:Vilket roligt projekt det h
  • Sebastian Skarp:Hej, Jag håller på med ett p
  • Stina:Hejsan! Jag jobbar på en skol
  • Katarina:Hej Pelle, Vilket bra initiat
  • Even:Even Bakke skrev: Hej Lothar
  • Veronica Andersson Leijon:tack Per för besöket hos oss
  • Martin Karlsson, kock Helenaskolan:Hej igen Pelle! Tjejerna häls
  • Pelle:Jag håller med dig helt och hå
  • Pelle:Tack Martin; ni gjorde vad ni

Arkiv

  • September 2010
  • August 2010
  • June 2010
  • May 2010
  • April 2010
  • March 2010
  • February 2010
  • January 2010
  • December 2009
  • November 2009
  • October 2009
  • Länkar

    • 100 skolkök i Aftonbladet
    • 100 skolkök i Dagens Industri
    • 100 skolkök i Hallands Nyheter
    • 100 skolkök i Helsingborgs Dagblad
    • 100 skolkök i Rapport
    • 100 skolkök i Restaurangvärlden
    • 100 skolkök i Skånska Dagbladet
    • 100 skolkök i Västerbottenkuriren
    • Bra Skolmat
    • Kost&Näring
    • Skolmatens Vänner







Prenumerera på Inlägg (RSS) och Kommentarer (RSS) I Log in.