Hem

Om min blogg


Lena Nyberg, ansvarig för hälsa och nutrition, Skånemejerierna

Är det riktigt att mjölk är en bra återhämtningsdryck efter träning och idrottsutövande? Generellt när man pratar om kost och hälsa så kan man med stor säkerhet säga att det inte finns något magiskt livsmedel som innehåller ”allt”. När det gäller återhämtning efter fysisk aktivitet så finns det dock ett livsmedel som faktiskt kan tillgodose flertalet av de näringsfysiologiska effekter som man eftersträvar för att optimera effekten av sin träning: Det är mjölk! Kolhydratsinnehållet är nästan detsamma som i så kallade sportdrycker, och mängden protein i 3-4 dl mjölk, yoghurt eller fil motsvarar den mängd som anses optimal sett till den direkta återhämtningen efter träning. Vad som tycks ytterligare vara fördelaktigt med mejeriprodukter är typen av protein (kasein och vassleprotein). Forskning där man tittat specifikt på respektive protein i återhämtningssyfte, visar att vassleproteinet resulterar i snabbare upptag och förhöjda nivåer av aminosyror i blodbanan jämfört med kasein, medan kasein med sin långsammare omsättning istället kan påverka den totala proteinbalansen positivt över längre tid. Det har också visat sig att om man konsumerar dessa två proteiner naturligt via mjölk, så har det en bättre effekt jämfört med intag av respektive protein enskilt, vilket är vanligt i kosttillskottsform.Sist men inte minst så är det mycket viktigt att återställa vätskebalansen efter ett träningspass eller tävling. Att dricka sportdryck eller salta maten lite extra efter träning för att snabbt återställa vätskebalansen brukar vara ett bra råd för att uppnå detta. Även här tycks mjölk med sitt höga innehåll av elektrolyter (främst natrium och kalium) fungera alldeles utmärkt som återhämtningsdryck. Dietisten Stefan Pettersson är doktorand vid Göteborgs Universitet och forskar inom ämnet idrott och nutrition. Stefan har skrivit en artikel om mjölk som återhämtningsdryck efter fysisk prestation. Den finns att läsa på Skånemejeriers hemsida:http://www.skanemejerier.se/sv/Halsa-Ma-bra/Mjolk-som-traningsdryck/

• Lena, kan du bara lite snabbt redogöra för hur er försäljning av de olika mjölksorterna ser ut till skolorna i Sverige? Hej Pelle, här kommer fördelningen mellan de olika sorterna. 1. Mellanmjölk (57%). 2. Lättmjölk (32%). 3. Standardmjölk (10%). 4. Övrigt (1%).

• Vad gör ni på Skånemejerierna för att minska antalet tillsatser i er mat? Vi strävar efter att tillverka och utveckla så naturliga produkter som möjligt, med ett bra näringsinnehåll. Innehållet av tillsatser med E-nummer är begränsat till ett minimum. Det betyder bl a att vi inte använder härdade fetter, GMO-framställda ingredienser eller syntetiska sötningsmedel. Vi håller för närvarande på att se över ingredienserna i alla våra produkter. Målsättningen för 2010 är att vi enbart ska ha naturliga aromer i våra produkter och användningen av stabilisatorer ska begränsas till ett minimum. I matlagningsprodukter med låg fetthalt krävs något stabiliseringsmedel för att få kokbarhet. Lätt Creme Fraiche är en kokbar matlagningsprodukt med fetthalten 15 %. Förutom grädde och syrningskultur innehåller Lätt Creme Fraiche extra mjölkprotein, modifierad stärkelse, pektin och fruktkärnmjöl. Som jämförelse innehåller Gräddfil, med fetthalten 12 %, enbart grädde och syrningskultur. Om Gräddfil ska användas i varm matlagning behövs en redning med mjöl.
-
• Det pratas mycket om vilken mjölk man ska servera i svenska skolor. Vad säger ni om Livsmedelsverkets rekommendation att servera lättmjölk istället för standardmjölk? Vi tycker att det bästa vore om man serverade Standardmjölk. Under de senaste tre decennierna har västvärlden levt med fettskräck. Rekommendationen har varit att vi ska äta mindre av såväl totalfett som mättat fett för att undvika bl a hjärt- kärlsjukdomar. Idag pågår en diskussion om de officiella svenska kostråden. En växande grupp av forskare anser att rekommendationerna är felaktiga: Det är de fettsnåla och kolhydratrika kosterna som gör oss överviktiga. Inte fettet! Uppfattningen att det är en koppling mellan fettintag och övervikt är djupt rotad men det finns nya studier som visar att fettfattig kost inte ger lägre vikt, snarare tvärtom. Birgitta Strandvik är professor i pediatrik vid Göteborgs universitet. Hon har visat att barn som äter fettrik kost, och samtidigt en högre andel mättat fett, än vad som i dag rekommenderas, väger mindre än barn som äter mindre fett. Ett av motiven att rekommendera Lättmjölk är att den är berikad med vitamin A och D. Innehållet av vitamin A i dessa produkter är efter vitamintillsatsen 25 µg per 100 ml, vilket är samma nivå som Standardmjölk naturligt har. Med vitamin D är det lite annorlunda. Innehållet av vitamin D i Lätt- och Mellanmjölk är efter vitamintillsatsen 0,38 µg per 100 ml, medan standardmjölk naturligt innehåller 0,02 µg vitamin D per 100 ml.

I fråga om vitamin A är det alltså en återställning till den nivå som mjölk naturligt har. Det naturliga innehållet av vitamin A minskar när man minskar fettinnehållet i produkten, eftersom det är ett fettlösligt vitamin. Vitamin D-tillsatsen i Lätt- och Mellanmjölk är till en nivå som är betydligt högre än vad mjölk naturligt har. Det är alltså här fråga om en berikning. Skånemejerier skulle vilja tillsätta vitamin D också till Standardmjölk. Vi har haft en diskussion med Livsmedelsverket om detta och fått följande svar:

”Enligt artikel 6.6 i EU förordning nr 1925/2006 ska mängden uppgå till minst 15 % av RDI, vilket skulle innebära att det blir mer än det Lättmjölk berikas med. I den obligatoriskt berikade Lättmjölken uppgår halten bara till 8 %. Enligt artikel 17.3 får man dock fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser om högsta och lägsta mängder, d v s vårt nationella krav på berikning av mjölk med fetthalt < 1.5% är tillåtet.”

Det är alltså idag inte tillåtet att berika standardmjölk till samma nivå som Lätt- och Mellanmjölk har. Förhoppningsvis får vi en förändring av detta så småningom.



Kommentera

Click here to cancel reply.


Kategorier

  • De som bestämmer
  • Kockarna
  • Kostcheferna
  • Matfabrikerna
  • Provade skolkök
  • Uncategorized

Senaste inlägg

  • Nr 86: Kungsmadskolan, Växjö.
  • Nr 85: Ulriksbergsskolan, Växjö.
  • Nr 84: Tunaskolan, Lund.
  • Nr 83: St Petri Skola, Malmö.
  • Nu kör vi igen!
  • Sommarlov!
  • Nr 82: Snyggatorpsskolan, Klippan.
  • Nr 81: Ljungbyhedsskolan, Ljungbyhed.
  • Nr 80: Djäkneskolan, Skara.
  • Nr 79: Billingskolan, Skövde.

Kommenterat

  • eva:att du gör ett bra jobb vet vi
  • Eustace:Vilket roligt projekt det h
  • Sebastian Skarp:Hej, Jag håller på med ett p
  • Stina:Hejsan! Jag jobbar på en skol
  • Katarina:Hej Pelle, Vilket bra initiat
  • Even:Even Bakke skrev: Hej Lothar
  • Veronica Andersson Leijon:tack Per för besöket hos oss
  • Martin Karlsson, kock Helenaskolan:Hej igen Pelle! Tjejerna häls
  • Pelle:Jag håller med dig helt och hå
  • Pelle:Tack Martin; ni gjorde vad ni

Arkiv

  • September 2010
  • August 2010
  • June 2010
  • May 2010
  • April 2010
  • March 2010
  • February 2010
  • January 2010
  • December 2009
  • November 2009
  • October 2009
  • Länkar

    • 100 skolkök i Aftonbladet
    • 100 skolkök i Dagens Industri
    • 100 skolkök i Hallands Nyheter
    • 100 skolkök i Helsingborgs Dagblad
    • 100 skolkök i Rapport
    • 100 skolkök i Restaurangvärlden
    • 100 skolkök i Skånska Dagbladet
    • 100 skolkök i Västerbottenkuriren
    • Bra Skolmat
    • Kost&Näring
    • Skolmatens Vänner







Prenumerera på Inlägg (RSS) och Kommentarer (RSS) I Log in.