Det finns en kommentar som jag får höra väldigt ofta när jag besöker skolor runt om i landet: “Varför kom du inte igår?” Man vill helt enkelt att jag ska dyka upp en dag då köket ansträngt sig lite, inte en “mellandag” då man plockar fram en kartong från frysen och värmer på. Trollbergets förskola hörde av sig till mig den 18 november, man ville att jag skulle komma och prova maten. När någon hör av sig frivilligt så här, har man ofta någonting som är bra som man vill visa upp. I det lilla, men toppmoderna köket på Trollbergets förskola finns alla förutsättningar att laga riktig mat. Utrustningen finns där. Ekonomin finns där. Viljan finns där. Ändå lyckas jag pricka in en dag då man servera en uppvärmd, färdig alaska pollock från företaget Enghav. Den smakar ingenting. Ska man vara snäll kan man säga att den är “barnvänlig”, men jag är ingen anhängare av teorin “Små människor = små smaker”. Jag tror att alla människor, stora som små, uppskattar riktiga smaker, tydliga smaker, goda smaker. Potatismoset är tillagat från grunden, tyvärr på ett smaklöst flytande margarin från Servera och på tok för lite salt (även för små smaklökar). Grönsakerna idag är kokta; majs, ärtor och röd paprika; det känns svårt, onödigt vuxet, men det kanske fungerar ändå. Trots dagens något torftiga lunch tror jag att man har ambitioner på Trollbergets förskola. Man lagar det mesta från grunden, till och med köttbullarna och Therese som är ensam i köket är både närvarande och nyfiken på vad hennes små gäster tycker är gott. Bättre förutsättningar finns knappast.