Ibland ångrar jag allt, att jag skulle ge mig in i det här getingboet av politik, ekonomi och hopplöshet och när jag sitter där med min fisksoppa på hokitärningar med artikelnummer 9141 från skolmatshovleverantören Feldts längtar jag tillbaka till trestjärniga Arzak i San Sebastian där allt är så enkelt och kompromisslöst. Det här är svårare. Mycket svårare. Kanske svårast hittills. Min inbjudan kommer från Rune Andersson som basar för det enda cook&chill-köket i Lund, men mitt besök är sanktionerat av kostchef Gertrud Sonesson som gjort mycket gott för skolmaten i Lund. Runes kulinariska CV imponerar; det här är mannen som sekunderat Thomas Drejing på Petri Pumpa i Lund och nu befinner han sig alltså på andra sidan, så längt bort man kan komma, i ett av dessa ifrågasatta cook&chill-kök och jag får inte ihop ekvationen. Rune förklarar att det handlar om att laga maten från grunden, sen kyla ner den för att dagen efter skicka ut den till mottagningsköken som värmer upp den och serverar den. Det finns säkert maträtter som blir godare av att få “stå till sig lite” men självklart vore det bättre att laga all skolmat från grunden, på plats i ett eget skolkök, där kockarna finns, där barnen finns – det tror jag de flesta tycker. Å andra sidan; hellre kärleksfullt lagad cook&chill-mat än kärlekslöst tillagad “vanlig” mat. En otvivelaktig nackdel med cook&chill är energislöseriet. Tänk bara: först värma, sen kyla snabbt, sen värma igen. Jag ska skriva mer om cook&chill-metoden på den här bloggen längre fram, den måste belysas ordentligt. Tills dess kan du läsa vad Jessica Shanahan på Procordia tycker. Tillbaka till tallriken. Idag bjuder Rune på fisksoppa och den som inte tycker om fisk kan välja en vegetarisk dito som faktiskt utklassar fisksoppan både i smak och utseende. Fisksoppan är en besvikelse, mycket beroende på dessa små suspekta, smaklösa hokitärningar som knappast är en fröjd för öga, än mindre för gom. Konsistensen är vattnig, trots att man använt Crème Fraiche och de djupfrysta rotfrukterna saknar både smak och spänst. Den vegetariska soppan är mer balanserad; sötma, sälta och en antydning av umami ringar in rotfrukterna (här använder man färska!) på ett fint sätt. Pedagogen som slår sig ner vid mitt bord har rest ett berg av hokifiléer på sin tallrik och vid sidan om ligger en liten pöl soppa, pliktskyldigt upphälld. Konstigt beteende med tanke på att även hennes sätt att äta ska vara pedagogiskt. Vikingaskolan förbryllar, precis som Lund i sin helhet. Om ett par veckor ska jag träffa kostchef Gertrud Sonesson. Frågorna hopar sig.
Inlagd 2010/01/24 av Pelle
Nr 35: Vikingaskolan, Lund.
4 svar pa “Nr 35: Vikingaskolan, Lund.”
Kommentera
Hej!
Tycker det är helt galet att ge barn som växer lättmargarin eller lätta. Som alla vet så mättar fett otroligt bra, och man är mätt länge pga ett bra G.I. Ta t.ex en fet gräddsås och en vattnig gjord på lättgrädde. Den första kan man inte äta lika mycket av, pga fettet mättar. Man tar ofta mer sås när den är gjord på lättprodukter och det samma gäller margarin och lätta om man jämför med bregott. Alltså får man inte i sig så mycket mindre fett av att äta lätta samt att man blir hungrig fortare och ofta stoppar i sig något sött, speciellt yngre och barn. Lätta som Eva berättar om består till stor andel vatten. Om vi säger att du skulle byta ut maten mot bara vatten, du skulle bli mätt snabbt av att dricka mycket vatten men du får inte i dig någon energi och blir fort “tvärhungrig” och stoppar i dig något som går fort. Det finns faktiskt studier gjorda på att just de som äter lättprodukter får tom i sig mer kalorier än de som äter riktigt fett pga att de äter större portioner, de blir snabbare hungrig igen och de äter och är oftare sötsugna. Så att lightprodukter är bra kan jag inte hålla med om. Sen att det tillsätts konstgjorda sötningsmedel i lightprodukter är ju en annan sak som inte är bra. Även vitaminer tillsätts ju i tex lätt och mellan mjölk pga att det inte blir några kvar som i normal standardmjölk . Många vet ju inte heller att kroppen har mycket mycket svårare att ta upp vitaminer som är tillsatta och gjord på konstgjord väg. Ta t.ex de som lider av järnbrist och måste äta järntabletter, de har kroppen mycket svårare att ta upp än livsmedel som innehåller mycket järn och man måste äta ganska stora doser järntabletter och som följd får många problem med magen. Detta är bara ett exempel men det är det inte många som tänker på att ligtprodukter och produkter som är processade hårt inte har så mycket vitaminer och mineraler så man måste tillsätta det i efterhand.
Ha det bra och forsätt göra det du gör, för det gör skillnad
/Johan
Hej Johan!
Fett är verkligen något som vi behöver, och fett bidrar också med mycket smak. Men som med det mesta här i livet handlar det om balans, det gäller även fett. Riktigt små barn som växer behöver en högre andel fett i kosten och då väljer man fetare produkter. Men med åren minskar behovet av en mer energität kost, och då är magrare varianter att föredra, som t ex lättmargarin. Det är också vad Livsmedelsverket rekommenderar i sina råd om bra mat i förskolan och skolan, som är till för att främja hälsosamma matvanor: fetare matfett till förskolebarn, och mjuka gärna nyckelhålsmärkta matfetter till skolbarn, alltså lättmargarin.
Syftet med lättmargarin är att erbjuda produkter med lägre fetthalt. När fetthalten sänks ökar halten vatten i margarinet, men att byta ut maten mot vatten är det naturligtvis inte fråga om! Bregott är ett alternativ med mycket fett, och just fett behöver små barn. Men Bregott innehåller mycket mättat fett, och det är därför inte det bästa alternativet eftersom mycket mättat fett inte är bra om man tänker på hälsan. Då är margarin bättre, som innehåller mer omättat fett.
Jag tycker jag att det är mycket bra att det finns både lätt- och lightprodukter! Ett stort utbud ger en stor valfrihet och det tror jag konsumenterna vill ha.
Din kommentar om att det är svårare för kroppen att absorbera vitaminer från berikade produkter stämmer inte. Kroppen känner inte skillnad på A-vitamin som finns i fet mjölk, och A-vitamin i en berikad lättmjölk, de har exakt samma sammansättning. Däremot har man sett att extra tillskott av vitaminer i kosttillskott kanske inte har samma positiva effekt som vitaminer som vi får med maten vi äter, oavsett om de finns där naturligt, eller om det är vitaminer från berikning. Ända sedan 30-talet har margarin berikats med A- och D-vitaminer, det är lag på det. Det beror på att vegetabiliska oljor inte innehåller A- och D-vitaminer som finns i mjölkfettet, inte på att livsmedlet har processats.
Mvh Eva Skoog, Unilever Foosolutions
i de senaste tester så har det just framkommit att mättat fett är nog inte alls den boven man tidigare trott. Så att det skulle vara ett dåligt fett är är inte sant. Det har b.la visat sig i flera nya studier att det tex inte finns något samband med tex hjärtinfarkter som man tidigare trott, Detta håller nu på att testas i mycket större studier. Sen, Livsmedelsverkets är ju strängt taget ett skämt, ta bla nitriten som är förbjudet i vissa länder eftersom det visar i djurförsök att det ger cancer, livsmedelsverket tycker det är ett bra konserve ringsmedel och utan det skulle folk dö i botulism enligt livsmedelsverket, vilket är skrattretande Även i nya Råd och rön så har det ju visat sig att det e ämne som d-droppar innehåller också är förbjudet i visa länder pga det ger cancer och allergiska reaktioner vilket min syster fick och kunde inte få AD droppar , och livsmedelsverket rycker på axlarna. Det visade ju sig sedan ,efter 30 år att A vitamin inte behövdes och plockadeS bort ur AD dropparna fast det hade varit livsviktigt tidigare. Samma sak gäller mättade fetter. Livsmedelsverket är ju ett skämt, och att sedan att vissa vitaminer som framställts på konstgjord väg inte tas upp sämre av kroppen stämmer inte och jag vet inte var du fått detta ifrån
Hej Johan!
När det gäller mättat fett så skriver författarna till en nyligen publicerad sammanställning av studier om fett och samband med hjärt- och kärlsjukdom, att det verkar vara förhållandet mellan mängden fleromättat fett och mättat fett som har betydelse för hjärt- och kärlsjukdom. (Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr.Januari 2010). Däremot påvisades inte något statistiskt samband om man tittade enbart på mättat fett. Risken minskar inte av att bara minska på mättat fett, men däremot när det ersätts med omättat fett.
Även WHO publicerade i höstas en rapport om fett och fettsyror, som kom fram till ungefär samma slutsats. Där rekommenderas att intaget av mättat fett begränsas, och att det ersätts med omättat fett, för att bland annat minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Jag och vi på Unilever Foodsolutions har fullt förtroende för Livsmedelsverket. Dina synpunkter på deras arbete bör du framföra direkt till dem.